Samkontroll av havsområdena utanför Karleby och Jakobstad. Del 5: Fiskeriekonomisk kontroll

Inom ramen för samkontrollen av havsområdet kartläggs årligen, utifrån myndighetens register, antalet kommersiella fiskare som är verksamma i området, den totala fångsten per fiskart samt fiskeansträngningen per redskapstyp. I havsområdet utanför Karleby är resultaten endast vägledande, eftersom statistiken är uppdelad i rutor på 55×55 km och den undersökta rutan täcker inte hela övervakningsområdet.

År 2025 fanns det 27 kommersiella fiskare i Karlebys havsområde. Den totala fångsten var mindre än föregående år: 14 344 kg. Nästan hälften av fångsten bestod av sik, och abborre var den näst vanligaste arten. Övriga fångstarter var gädda, id, strömming, siklöja, lake, öring, nors, gers, gös, nejonöga och flundra. Merparten av fisket skedde med nät.

Uppgifter om fisket utanför Jakobstad år 2025 inhämtades från fiskelagen. Totalt fanns 345 fiskare i området, varav 46 var kommersiella fiskare. De redskap som användes var nät och små ryssjor, kast-, isfiske- och metspön samt i vissa områden även kassar, sik- och laxryssjor, stora ryssjor och sikkrokar. Den totala fångsten uppgick till 198 592 kg, vilket var något större än år 2024. De vanligaste fångstarterna var braxen, strömming och mört. Andra fångstarter var bland annat sik, siklöja, abborre, gädda, lake, gös, lax och öring. Enligt en studie av Kantojärvi (2023) består merparten av sikfångsten av vandrande sikbestånd från Bottenhavet, medan förekomsten av till exempel larsmosik är begränsad.

Yngelnotfiske och Coastal-nätfiske, som genomförs vart femte år, genomfördes i båda havsområdena. Vid yngelnotfisket används en not vars maskor är tillräckligt små för att fånga fiskyngel. Genom yngelnotfiske får man information om förekomsten och artsammansättningen hos säsongens fiskyngel och delvis även om områdets yngelproduktion. Noten dras i strandvattnet där ynglen håller till. Fångsten från dragningarna, eller en del av den, konserveras i alkohol för senare laboratorieanalys. Coastal-nät är standardiserade nät på 1,8 m x 45 m med nio remsor med olika maskstorlekar.

I Karleby fångades sikyngel år 2025 vid varje undersökningsplats. Inga siklöjayngel observerades vid stranden vid Hamnskäret, men de förekom på de övriga platserna. Undersökningarna tyder på att siken förökar sig inom ett stort område utanför Karleby. Antalet sikyngel hade minskat i närheten av utsläppskällor, men eftersom det inte har skett några betydande förändringar i belastningen är variationerna i fångstmängden sannolikt huvudsakligen naturliga. Lekplatserna kan ha försämrats eller utplaceringen av yngel kan ha påverkat antalet yngel.

Vid yngelnotfiske i Jakobstad år 2025 observerades totalt åtta fiskarter, varav sik- och siklöjayngel var de vanligaste. Övriga fångster bestod av små mängder löja och kusttobis samt enstaka exemplar av abborre, storspigg, strömming och simpa. Flest sikyngel fångades vid Aligrundet och minst vid Ådö Västra notfiskeplats. Flest siklöjayngel fångades vid Malgrundet. Sammantaget minskade antalet yngel jämfört med tidigare undersökningar, även om ökningar kunde konstateras på vissa platser. De tydligaste minskningarna i antalet yngel kunde konstateras vid Ådö Västra.

I Karleby genomfördes nätprovfiske i den inre skärgården, mellanskärgården och yttre skärgården. Fångsten vid nätprovfisket 2025 var sämre än tidigare: det fångades varken braxen eller stäm, och för första gången i områdets hela provfiskehistoria fångades inte en enda öring i yttre skärgården. Även fångsten av mörtfisk och abborre minskade jämfört med tidigare. Däremot ökade fångsterna av siklöja och nors. I den inre skärgården bestod 55 % av fångsten av abborrartade fiskar. I mellanskärgården bestod fångsten främst av abborrartade fiskar (36 %), siklöja (34 %) och strömming (17 %) medan sik dominerade räknat i vikt. I den yttre skärgården bestod fångsten främs av nors (18 %), siklöja (22 %), strömming (21 %) och abborrartade fiskar (19 %), och sik dominerade återigen räknat i vikt. En viss påväxt på näten observerades i den inre skärgården.

Resultaten från provfisket 2025 tyder på potentiella förändringar i fiskbeståndet, även om avloppsvattnet konstaterades ha högst obetydliga effekter på fiskbeståndet. Genom fortsatt övervakning kan man bedöma om det rör sig om ett enstaka undantagsår eller en mer bestående förändring. Den betydande minskningen av mörtfiskar kan tyda på effekter av skadliga ämnen på botten. Mot bakgrund av de förändringar som skett i bottenfaunan bör man framöver överväga hur vattendragens tillstånd, baserat på undersökningar av bottenfauna och fiskbestånd, liknar och skiljer sig åt, samt hur dessa ekologiska samhällen påverkar varandra.

I Jakobstad registrerades 18 fiskarter i nätprovfisket. I områdena utanför skärgården var fångsten mindre än år 2020, men ändå typisk för ett kargt havsområde. Antalsmässigt fångades mest gers, strömming och abborre. De arter som utgjorde den största andelen av biomassan var abborre, sik, hornsimpa, gers och strömming. I skärgårdszonen var fångst per ansträngningsenhet större än år 2020. Abborre var den vanligaste arten vid Hälsingöfjärden. Vid Fallskär fångades mest gers, men den art som hade störst biomassa var braxen. Vid Aligrundet dominerades fångsten av abborrartade fiskar. I kustzonen minskade fångst per ansträngningsenhet något vid Risöhäll och Kackursfjärden, men ökade vid Gräggören. Abborre förekom rikligt i alla områden. Mört var den andra dominerande arten vid Gräggören, medan braxen var den näst vanligaste arten vid Risöhäll.

Nätprovfiske i havsområdet utanför Jakobstad under 2010-2025 visar att fiskbeståndet nära kusten är bland annat rikare och domineras i högre grad av mört än i områdena utanför skärgården, vilket åtminstone delvis kan förklaras av skillnader i näringsnivåer. Fiskförekomsten har varierat och ingen tydlig utvecklingstrend kan urskiljas. Resultaten från nätprovfisket kan påverkas av flera fak

torer, såsom tidpunkt, väder och fiskstimmens rörelser, och det går inte att på ett tillförlitligt sätt skilja ut effekterna av mänsklig verksamhet från andra faktorer i resultaten för år 2025.

I samband med nätprovfisket i Jakobstad genomfördes en kompletterande undersökning av kvicksilver- och kadmiumhalterna i abborrar. Halterna låg klart under de gränsvärden som EU har fastställt för fisk samt miljökvalitetsnormen för kvicksilver i abborre. Utifrån undersökningen kan fisken ätas i enlighet med de allmänna näringsrekommendationerna.