Den obligatoriska övervakningen av föroreningskällorna i vattendragsområdena Esse å, Kronoby å och Purmo å har genomförts som en samkontroll sedan 1980. Samkontrollen omfattar övervakning av belastning och vattendrag samt fiskeri, och man följer upp avloppsvattnets mängd och kvalitet samt dess effekter på fisket, fiskerinäringen och vattendragen i allmänhet. I samkontrollen år 2025 deltog åtta kommunala avloppsreningsverk, två industrianläggningar och åtta torvproducenter i vattendragsområdena Esse å, Kronoby å och Purmo å. Dessutom deltar Jakobstads Vatten i vattenområdeskontrollen, eftersom företaget hämtar sitt råvatten från Esse å. KVVY Tutkimus Oy ansvarade för provtagning, analys och rapportering, medan Österbottens vatten och miljö rf stod för samordningen.
För samkontrollen samlades vattenprover in från totalt 41 provtagninsplatser 3–4 gånger per år. Proverna togs i januari, mars, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december. Tre av provtagningsplatserna låg i sjöar (Evijärvi, Lappajärvi och Alajärvi) och resterande 38 i åar eller sjöutlopper.
Vattendragen i Esse ås avrinningsområde var, precis som tidigare år, huvudsakligen mörkvattnade och näringsrika, med en näringshalt som varierade från lätt näringsrika till mycket näringsrika. När det gäller den ekologiska tillståndsklassificeringen var Purmo å otillfredsställande, ån Välijoki och Kronoby å måttliga samt åarna Kuninkaanjoki och Vimpelinjoki goda. Den ekologiska potentialen var otillfredsställande i den kraftigt förändrade ån Kurejoki och måttlig i Esse ås nedre och övre delar. Av de övervakade sjöarna var Lappajärvi, Alajärvi och Evijärvi måttliga ur ekologisk synvinkel, medan sjön Purmojärvi var otillfredsställande. I alla vattendrag var det kemiska tillståndet sämre än gott.
Den diffusa belastningen från jord- och skogsbruksområden utgör den största delen av den totala belastningen på de övervakade vattendragen. Jordbrukets andel av den totala fosforbelastningen är cirka 54 % och skogsbrukets 10 %, medan siffrorna för den totala kvävebelastningen är 47 % och 7 %. Den beräknade belastningen från avloppsreningsverk och torvproduktion på åarnas totala ämnesflöde uppgick till 3,6 % för fosfor och 6,9 % för kväve.
År 2025 uppgick det totala näringsflödet i Esse å till 11 (44) ton fosfor och 246 (871) ton kväve, i Kronoby å till 9 (15) ton fosfor och 142 (252) ton kväve samt i Purmo å 14 (23) ton fosfor och 266 (723) ton kväve. De beräknade näringsflödena var lägre för både fosfor och kväve jämfört med år 2024. Mängderna för år 2024 anges inom parentes. Medelflödet i Esse å var lägre än normalt år 2025, vilket troligen förklarar den betydande minskningen av det totala näringsflödet jämfört med år 2024.
Även belastningen på de avloppsreningsverk som ingår i samkontrollen minskade jämfört med 2024: mängden organiskt material minskade med 10 %, kvävet med 4 %, fosforet med 19 % och de fasta partiklarna med 11 %. Belastningen från reningsverken utgjorde i Esse å 11,7 ton organiskt material, en ton fosfor och 34 ton kväve år 2025. Andelen organiskt material ökade med 77 %, fosfor med 14 % och kväve med 18 % jämfört med år 2024. I Purmo å uppgick belastningen till 248 kg organiskt material, 12 kg fosfor och 1,1 ton kväve. Jämfört med föregående år minskade belastningen med 75 % för organiskt material, 65 % för fosfor och 57 % för kväve. I Kronoby å uppgick belastningen på årsbasis till 88 kg organiskt material, 98 kg fosfor och 6,2 ton kväve. Belastningen av organiskt material minskade med 49 %, fosforbelastningen ökade sjufaldigt och kvävebelastningen ökade med 21 %.
Under den tioåriga uppföljningsperioden (2016–2025) har reningsverkens belastning på vattendragen minskat tydligt när det gäller organiskt material och något när det gäller fasta partiklar. När det gäller mängden fosfor, kväve och ammoniumkväve kan dock en svag ökning konstateras.
Den fiskeriekonomiska kontrollen omfattar elprovfiske och provkräftfiske, vilka genomförs vart tredje år. I de undersökningar som genomfördes år 2025 observerades endast ett fåtal indikatorarter som speglar det ekologiska tillståndet i vattendragen, såsom öring, stensimpa och grönling. I Esse å och dess biflöden påträffades stora mängder av indikatorarten stensimpa. En viss mängd öring observerades, och även årsyngel vars fenor inte hade skurits av påträffades. Detta tyder på lokal naturlig reproduktion. I Kronoby å observerades inga öringar år 2025, och även stensimpa observerades endast vid ett provområde (Isokoski i Porasenjoki). I Purmo å observerades inga indikatorarter alls.
