I havsområdena utanför Karleby och Jakobstad genomförs samkontroller där man undersöker hur industri och fiskodling påverkar vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden. Utanför Karleby har man övervakat bottendjur sedan 1976. Arter och antalet bottendjur är låga, eftersom vattnet är svalt och har låg salthalt samt det ansamlas få näringsämnen på botten. År 2025 togs bottendjurprov från fem punkter, där antalet arter varierade mellan 4 och 9 taxa, dvs. organismgrupper. Totalt observerades 16 olika taxa. I havsområdet utanför Jakobstad genomfördes en omfattande övervakning av bottendjur; prover togs från sammanlagt 20 olika punkter, där 3-9 taxa observerades. Sammanlagt observerades 23 taxa vid undersökningspunkterna.
Vid alla undersökningsplatser utanför Karleby påträffades den främmande arten amerikansk havsborstmask (Marenzelleria ssp.) samt smutsresistenta fåborstmaskar (Oligochaeta). Även utanför Jakobstad observerades amerikansk havsborstmask vid nästan alla provtagningspunkter och den förekom som dominerande art, särskilt i yttre skärgården. Den amerikanska havsborstmasken påträffades för första gången i havsområdet utanför Jakobstad 1996, och dess ökade förekomst utgör den tydligaste långsiktiga förändringen i områdets bottenfauna. I havsområdet utanför Karleby påträffades den amerikanska havsborstmasken för första gången 1999. Den främmande arten, snäckan Murchisonellidae sp., som observerades för första gången i finska vatten år 2013 och sedan snabbt har blivit vanligare längs olika delar av kusten, påträffades utanför Jakobstad för första gången år 2024. År 2025 observerades redan flera individer av arten vid sju olika provtagningsstationer. Det finns ännu inga uppgifter om artens skadlighet för övriga arter.
Vitmärlan (Monoporeia affinis), som är känslig för föroreningar och föredrar svalt vatten, var en dominerande art i havsområdet utanför Karleby under 1980- och 1990-talen, men nu observerades endast fem individer vid en enda provtagningspunkt. Utanför Jakobstad förekom den vid fem punkter, varav tre hade den som dominerande bottenlevande art. Andra föroreningskänsliga arter som påträffades utanför Karleby var den nyzeeländska tusensnäckan (Potamopyrgus antipodarum), brackvattensnemertinen (Cyanophthalma obscura) och kräftor av släktet Gammarus. Även utanför Jakobstad observerades brackvattensnemertiner
Musselkräftor (Ostracoda), som är mycket känsliga för föroreningar och som anses vara indikatorer på en frisk botten, påträffades inte alls utanför Karleby. År 2023 förekom de vid samtliga provtagningsplatser. År 2024 observerades endast två individer, samt några tomma skal, trots ett mer omfattande övervakningsområde. Utanför Jakobstad påträffades musselkräftor vid flera punkter och den kraftiga minskningen som skett i havsområdet utanför Karleby kunde inte konstateras där. Vid fem undersökningsplatser observerades inga musselkräftor. Antalet har varierat kraftigt mellan olika år, vilket delvis kan förklaras av svårigheten att samla in dessa små kräftdjur.
I havsområdet utanför Jakobstad observerades inga östersjömusslor (Macoma balthica) alls år 2025. Artens minskning kan tyda på en minskning av salthalten. Skorv (Saduria entomon) observerades på några djupare punkter, men även dess förekomst har minskat tydligt sedan mitten av 1990-talet.
I havsområdet utanför Karleby visar tillståndsklassificeringen baserad på bottenfauna en försämring för andra året i rad. År 2025 var tillståndet vid fyra undersökningsplatser måttlig och vid en otillfredsställande enligt klassificeringen baserad på bottenfauna-indexet. År 2024 klassificerades en plats som god och de övriga som måttliga, medan två platser år 2023 klassificerades som höga och de resterande tre som goda. Försämringen av tillståndet har särskilt påverkats av den kraftiga minskningen av antalet musselkräftor. Detta kan tyda på en förändring i vattendragets tillstånd, eftersom musselkräftor reagerar på både närings- och tungmetallbelastning, gödselmedel samt utsläpp av olja och radioaktiva ämnen. Man kommer framöver att försöka utreda orsakerna till minskningen av musselkräftor genom ytterligare provtagning och tätare övervakning.
Utanför Jakobstad var tillståndsklassificeringen, baserad på bottenfauna-indexet, generellt sett god eller hög. Vid en mätstation var tillståndet otillfredsställande, bland annat på grund av avsaknaden av musselkräftor och den höga tätheten av fjärdermygglarver.
Mer information om bottendjur finns i övervakningsrapporter:
Mykrä, M., Jutila, H., Törmänen, A. & Sundelin, A. 2026. Kokkolan edustan merialueen yhteistarkkailun tulokset 2025. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry:n julkaisuja 124. Tillgänglig från denna länk.
Mykrä, M. & Jutila, H. 2026. Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailun vuoden 2025 tulokset. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry:n julkaisuja 123. Tillgänglig: https://pvy.fi/publikationer-och-rapporter/publikationer/
