I havsområdena utanför Karleby och Jakobstad genomförs samkontroller där man undersöker hur industri och fiskodling påverkar vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden. Övervakningen genomförs årligen. Till exempel måste fabriker, vattenreningsverk och fiskodlingsanläggningar övervaka de miljöpåverkningar de orsakar enligt miljöförvaltningens eller tillståndsmyndighetens bedömning. Miljökonsekvenserna från aktörer som är verksamma i samma område kan övervakas genom samkontroll. Övervakningen genomförs genom olika undersökningar, vars resultat rapporteras till tillsynsmyndigheterna (från och med år 2026 Tillstånds- och tillsynsmyndigheten och/eller livskraftscentralen).
Österbottens vatten och miljö rf koordinerar och rapporterar om samkontroll i havsområdena kring Karleby och Jakobstad. I denna publikationsserie presenterar vi en sammanfattning av resultaten från samkontrollerna år 2025. Du kan läsa övervakningsrapporterna i sin helhet på https://pvy.fi/publikationer-och-rapporter/publikationer/.
Havsområdena belastas bland annat från avlopps- och kylvatten som leds ut dit samt från dagvatten, det vill säga regn- och smältvatten. År 2025 leddes dagligen 101 992 m3 av dessa vatten till Karlebys havsområde och 220 182 m3 till Jakobstads havsområde. Utöver detta tillförs belastning till havsområdena via flodvatten. Till Jakobstads havsområde rinner dagligen cirka 2 500 070 m³ vatten via Larsmo-Öjasjön.
Ämnen som orsakar belastning på vattendragen är bland annat metaller (t.ex. kvicksilver, nickel, arsenik, koppar och zink), näringsämnen (kväve och fosfor) samt fasta partiklar. En del av tungmetallerna kan till exempel ansamlas i organismernas kroppar, vilket kan leda till förgiftningar. I Karleby har den industriella metallbelastningen i huvudsak minskat sedan 1970-talet, även om man har observerat en mindre ökning och därefter en minskning av järn- och kopparbelastningen under de senaste 10–15 åren.
År 2025 var den dagliga näringsbelastningen som leddes ut i Karlebys havsområde 6,0 kg fosfor och 992 kg kväve. 873 kg fasta partiklar släpptes up i havsområdet varje dag. Av metallerna släpptes till exempel 28 kg järn, 1,4 kg zink och 3 g kvicksilver per dag till havsområdet. Den organiska belastningen har minskat sedan det kommunala avloppsreningsverket i Silverstensbukten togs i bruk år 2011. Även belastningen av fasta partiklar och fosfor har minskat, med undantag för enstaka avvikande år. Kvävebelastningen har dock ökat och målet om en reningsgrad på 70 % av den totala kvävemängden uppnåddes inte år 2025.
Den största delen av fosfor- och järnbelastningen som hamnar i Karlebys havsområde kommer från Perho å. Ungefär två tredjedelar av kvävebelastningen kommer också med vattnet från Perho å och resten med det renade avloppsvattnet. Variationerna i åns vattenföring medför också variationer i de mängder ämnen som hamnar i havsområdet. År 2025 uppgick fosforflödet via Perho å till 36,6 ton och kväveflödet till 674 ton. Mindre mängder belastning kommer även via Sundet och Öjasjön.
Den genomsnittliga dagliga kvävebelastningen som leddes ut i Jakobstads havsområde var 3 100 kg och fosforbelastningen 163 kg (belastning från industrin, Jakobstad, Larsmosjön och det närliggande avrinningsområdet). Den dagliga belastningen av fasta partiklar var cirka 3 081 kg, exklusive den belastning av fasta partiklar som kommer från Larsmo-Öjasjön.
Fosforbelastningen i Jakobstads havsområde har i huvudsak minskat sedan 1980-talet, men under de senaste åren har en liten ökning kunnat konstateras. Även kvävebelastningen har ökat något under de senaste åren. Detta beror delvis på den bakgrundsbelastning från Larsmosjö som kommer via kylvattnet. När det gäller belastningen av organiskt material har utvecklingen tidigare varit nedåtgående, men under de senaste åren har belastningen legat på ungefär samma nivå. Belastningen av fasta partiklar ökade jämfört med föregående år. På lång sikt kan dock ingen tydlig utvecklingstrend för belastningen av fasta partiklar konstateras.
Text: Noora Turtinen
Mer information:
Mykrä, M., Jutila, H., Törmänen, A. & Sundelin, A. 2026. Kokkolan edustan merialueen yhteistarkkailun tulokset 2025. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry:n julkaisuja 124. Tillgänglig från denna länk.
Mykrä, M. & Jutila, H. 2026. Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailun vuoden 2025 tulokset. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry:n julkaisuja 123. Tillgänglig: https://pvy.fi/publikationer-och-rapporter/publikationer/.
