Vi blev mycket glada förra våren när vår föreningsmedlem, Kronoby kommun, gav oss, Österbottens vatten och miljö rf, i uppdrag att genomföra en naturinventering vid Skalasträsket. Platsen ligger inom ett detaljplanområde där Skalasträsket är ett vattenområde (W), dess strand är markerad med en luo-1-symbol (ett område som är särskilt viktigt för den biologiska mångfalden) och resten av området är ett lokalt rekreationsområde (VL).
Skalasträsket klassificeras som en grund humusrik sjö och anses vara nära hotad enligt hotbedömningen av habitattypen. Vattenytan var delvis täckt av gul och nord näckrosor, men på grund av det mörka vattnet var antalet undervattensväxter lågt. Bläddror (Utricularia sp.) uppvisade oligo- eller mesotrofi.
Skalasträskets stränder karaktäriserades mest som minerotrofa lågstarrkärr, starr-fattigkärr och delvis Sphagnum papillosum-lågstarr fattigkärr. Lågstarrkärr är en hotad naturtyp i Södra Finland (VU). Skalasträskets strandkärr representerades av lokala myrkomplex och kan vidare delas in i undertypen strand- och igenväxningskärr. Enligt naturdirektivet representerar Skalasträskets stränder typerna övergångsmossar och kärrstränder.
Största delen av de boreala skogarna runt Skalasträsket är blåbärstyp moskog. Det finns mindre områden med lundartade skogar på fastmark och också tämligen torr skog på fastmark med lingon som dominerande art. Alla dessa, mogna skogstyperna klassas som nära hotade i Södra Finland. Igenvuxna åkrar, friska ängar och gräsrika fuktiga ängar kännetecknade det norra inventeringsområdet. Ruderatområde, med kortlivade ängsväxter, förekom vid motionstrappan och på vägkanten.
I vegetationskarteringen observerades totalt 154 växtarter: 124 kärlväxter och 30 mossor. Myrnicka (Pohlia sphagnicola) är klassad som hotade (VU) art i Finlands hotbedömning av arter 2019. Korsflikig trådmossa (Fuscocephaloziopsis loitlesbergeri) observerades i området, arten har inte tidigare rapporterats i Österbotten enligt laji.fi. Den invasiva arten, blomsterlupinen, som upptäcktes i undersökningen, bör bekämpas från två av dess vägkantsområden.
Vattnet i Skalasträsket var något grumligt och surt (pH mellan 5,5-6,2). Alkaliniteten visade på en god förmåga att neutralisera tillförsel av surare vatten (buffertförmåga). Syremättnaden var måttlig och syrehalten något låg. Halterna av klorofyll och fosfor visade på eutrofa (näringsrika) förhållanden och utifrån halten av kväve som något eutroft. Halten av fasta ämnen var under gränsvärdet för när mängden fasta ämnen kan utgöra skada för fisk (25 mg/l). Vattnets färgtal indikerade ett väldigt humöst vatten. I Skalasträskets avrinningsområde vore det en god idé att undanta skogar från kalhuggning och andra aktiviteter bör planeras så att belastningen på avrinningområdet inte ökar.
Österbottens vatten och miljö rf har expertis inom naturinventeringar och vi hoppas att även andra kommuner noterar att vi utöver kontrollprogram och olika vattenrestaureringsprojekt också erbjuder naturinventeringar.
Text och foton: Heli Jutila
