ERSÄTTNING FÖR FRÄMMANDE ARTER
Finns det i ditt närområde ett område, som har tagits över av främmande arter? Samla ihop en talkogrupp och ge er ut och bekämpa främmande arter samtidigt som ni ökar er föreningskassa.
Fonden för Kyro älv delar ut ersättningar på 500 € i kampen mot främmande arter. Ansökningar som förbinder sig till en treårig bekämpning prioriteras. På så sätt garanteras bättre resultat.
Ansök om ersättning från kommunen eller direkt från fonden. Det finns finansiering för ett område per kommun i Kyro älvdal. Betalning sker på basis av rapportering: ta foton av området före och efter talko sam foton unter arbetets gång.
BLEV DU INTRESSERAD? KONTAKTA:
din kommun
eller följande parter
Österbottens vatten och miljö rf
https://pvy.fi/framsida/
Telefon: 0400 924848
E-post: info@pvy.fi
Fonden för Kyro älv
https://pvy.fi/fonder/fonden-for-kyro-alv/
Verksam under Österbottens vatten och miljö rf och syftar till att främja skyddet av vatten och mer allmänt miljön i Kyro älvs avrinningsområde.
Livskraftscentralen i Södra Österbotten
Telefon: 0295 027 500
kirjaamo.etela-pohjanmaa@elinvoimakeskus.fi
LÄNKAR FÖR BEKÄMPNING AV FRÄMMANDER ARTER:
Så har organiserar du talko: https://vieraslajit.fi/ajankohtaista/i-7024
Guide för att organisera talko: https://www.sll.fi/app/uploads/2021/03/12032021_VieKas-LIFE-SLL-talkoo_opas_final_versio2.pdf
Verktygslåda för att hantera situationen: https://vieraslajit.fi/ajankohtaista/i-7400
Vresrosen är en invasiva främmande arten av nationell betydelse. Den är en buske som blir 0,5–1,5 meter hög och breder ut sig med hjälp av rotskotten. Från nordöstra Asien, Stilla havets sandiga och grusiga havsstränder hämtad prydnadsväxt blev populär i Europa på 1800-talet.
Arten förökar och sprider sig vegetativt både från rhizomer och från frön särskilt med fåglar. Frökapslarna och fröna flyter på vattnet och kan driva med vågorna till nya platser. Till skillnad från andra rosor har vresrosen anpassat sig mycket bra till spridning med vatten.
Att bekämpa vresros kräver tid och uthållighet. Börja med att dra upp små plantor. Förutom rejäla handskar behövs verktyg för större individer. Först skärs busken ner till rotändan, t.ex. med beskärningssax eller röjsåg. Efter det kan man gräva jordstocken ur marken. Jordstocken lossnar relativt lätt i sandjord, att arbeta i grus är mer mödosamt.
Jättebalsamin har klassificerats som en invasiv främmande art i EU. Den kommer från Asien, är ettårig ört med köttig stjälk. Bladen är lansettlika och har tätt sågade kanter. Stora, upp till 4 cm tvåkönade blommor finns i klasar. De varierar i färg från mörkröd till vit, med rosa som vanligaste. Frukten är en avlång kapsel som spricker lätt när den mognat och slungar ut fröna till omgivningen (up till 7 m bort).
I Finland växer jättebalsamin ofta nära boplatser, eftersom den har förts till trädgårdar som dekoration och biväxt. Från trädgårdarna färdas den till stränder och åkrar och sprider sig lätt längs flod– och bäckbankar. Risken för erosion ökar och vattenlevande organismer påverkas.
Jättebalsamin är lätt att utrota före fröbildningen genom utrensning och slåtter. Den börjar spira lätt i komposten, så den bör brännas eller samlas i avfallspåsar. Om arten är på väg att spridas, är täckning med svart plast ett användbart utrotningsmedel efter slåtter.
Blomsterlupin är en flerårig ärtväxt som har tuftad blomställning. Den är en nationellt deklarerad invasiv främmande art. Lupin hotar förekomsten av ängsväxter genom att eutrofiera dem och orsaka konkurrens. Den konkurrerar om pollinerare med de ursprungliga växterna, och dessutom kan den giftiga alkaloiden, lupanin, som finns i lupinernas pollen, hindra humlornas reproduktion. Blomsterlupinen påverkar de lokala populationerna av dagfjärilar eftersom den inte duger för larverna eller vuxna fjärilar som föda. Den har observerats orsaka minskning i totalmängden av insekter och ha negativa effekter särskilt på skalbaggar, tvåvingar, fjärilar och myror. Blomsterlupinen innehåller alkaloider och är därför giftig.
Att klippa av eller slå ner blomställningen innan fröna mognar är ett bra sätt att förhindra nya frön från att uppstå och sprida sig. Den mångåriga blomsterlupinen har en vertikal rhizom som det lönar sig att gräva upp, särskilt om de är få.