Flodpärlmusslorna väckte diskussion i Pedersöre

Infokvällen om flodpärlmusslorna hölls den 23 mars 2026 i Pedersöre kommungård samt online. Evenemanget anordnades av Österbottens vatten och miljö rf tillsammans med Finlands naturskyddsförbund – Österbottens distrikt. Ämnena som rörde flodpärlmusslan lockade sammanlagt 33 åhörare. Det uppstod också en livlig diskussion.

Läs mer här

You are currently viewing Flodpärlmusslorna väckte diskussion i Pedersöre

Flodpärlmusslorna väckte diskussion i Pedersöre 23.3.2026

Flodpärlmusslorna väckte diskussion i Pedersöre

Infokvällen om flodpärlmusslorna hölls den 23 mars 2026 i Pedersöre kommungård samt online. Evenemanget anordnades av Österbottens vatten och miljö rf tillsammans med Finlands naturskyddsförbund – Österbottens distrikt. Ämnena som rörde flodpärlmusslan lockade sammanlagt 33 åhörare. Det uppstod också en livlig diskussion.

Miljövårdschef Jennie Wikström från Pedersöre kommun öppnade evenemanget med att välkomna deltagarna. I sitt anförande berättade Wikström om flodpärlmusslornas betydelse för kommuninvånarna och nämnde bland annat elevernas arbeten i gymnasiets naturklubb.

Verksamhetsledare Heli Jutila från Österbottens vatten och miljö rf fortsatte med att presentera föreningens verksamhet inom vattenskydd och berätta om det pågående projektet Esse ås fiskar och pärlor. Inom projektet genomförs biologiska undersökningar i Esse ås vattendragsområde och man strävar efter att säkra livsmiljön för vattendragets fauna, såsom flodpärlmussla och öring.

Jouni Taskinen räknade upp en rad olika skäl till att skydda florpärlmusslorna. Foto: Heli Jutila.

Professor Jouni Taskinen från Jyväskylä universitet (Konnevesi forskningsstation och projektet LIFE Revives) redogjorde för forskning om flodpärlmusslor och andra musslor. Taskinen lyfte fram exempelvis hur skadliga fasta ämnen och järn är, särskilt för flodpärlmusslans yngel. På grund av de sura sulfatjordarna i Österbotten är riskerna med aluminium och järn betydande i Esse ås vattendragsområde. Taskinen presenterade också musslornas mångsidiga positiva effekter på vattendragen: bl.a. vattenrening, borttagning av skadliga ämnen och mikrober från vattnet samt en försiktig omrörning av flodbotten, vilket också gynnar andra organismer.

Professor Jouni Taskinen berättar om forskningen kring flodpärlmusslor. Foton: Noora Turtinen.

Lotta Mäkinen, koordinator för projektet LIFE Revives vid Livskraftscentralen i Sydvästra Finland, berättade hur var och en genom sina egna handlingar kan främja flodpärlmusslornas överlevnad. Mäkinen presenterade utdrag ur flodpärlmusslaguiden för Södra Österbotten och Österbotten (Vainionpää m.fl. 2023). Alla deltagare fick tryckta guider. Som åtgärder presentaredes bl.a. våtmarker och strandskyddszoner, som kan minska tillförseln av fast material till vattendragen. Mäkinen berättade också kort om finansieringsmöjligheter för att genomföra åtgärderna.

Verksamhetsledare Marjo Lehtisalo från Finlands naturskyddsförbundets Österbottens distrikt, höll ett inlägg med rubriken ”Vattenansvar som tillhör alla”. Lehtisalo krävde i sitt inlägg åtgärder för att förbättra det ekologiska tillståndet i Esse ås vattendragsområde, så att bl.a. flodpärlmusslornas livsmiljö kan tryggas.

I den sista presentationen berättade projektkoordinator Noora Turtinen från Österbottens vatten och miljö rf kortfattat hur man kan rapportera sin fiskfångst via Omakala-appen. I tidigare anföranden framkom det att lax och öring är en viktig del av flodpärlmusslornas livscykel. Att rapportera fiskfångster ger därför viktig information om bl.a. förekomsten av öring i vattendragen.

Flodpärlmusslaguide. Foto Noora Turtinen.

Avslutningsvis diskuterade man gemensamt flodpärlmusslorna och öringarna i Esse å. Eero Mäenpää, som har dykt mycket i Esse å, redogjorde för sina iakttagelser om att populationen av flodpärlmusslor kollapsat och att vattenkvaliteten försämrats. Som följd av populationsminskning skickades Esse ås flodpärlmusslor till Norge på ”kärlekssemester” och nya små flodpärlmusslor planterades ut i Esse å (Jutila 2019). Dessa åtgärder gav 100 års extra tid för att återuppliva flodpärlmusslapopulationen. För närvarande är belastningen av fast material betydande. Man kan främja flodpärlmusslornas reproduktion genom att sätta ut öring i deras närhet. På längre sikt är det dock viktigt att även öringarna kan röra sig fritt i ån. Bevarandet av flodpärlmusslorna kräver dock en fullständig kulturförändring för att förbättra vattendragets tillstånd. 

Tack till alla deltagare!

Pedersöre-salen var fullsatt. Foto Heli Jutila.

Kvällens presentationer:

Mer information: