Obligatoriska kontroller av vattenområdet för Esse å, Kronoby å och Purmo å genomförs som en samkontroll som samordnas av Österbottens vatten och miljö rf. Samkontrollen omfattar tio kommunala avloppsreningsverk, två industrianläggningar, sex torvproducenter, Jakobstads Vatten och Millespakka Oy.
Vattenprover för samkontrollen togs från totalt 41 övervakningsplatser, varav tre låg i sjöar (Evijärvi, Lappajärvi och Alajärvi) och de återstående 38 i åar. Beroende på observationsplatsen togs prover 3–4 gånger per år. Vattenproverna togs i januari, mars, juni, juli, augusti, september, oktober, november och december. KVVY Tutkimus Oy ansvarade för provtagningen och analysen.
Vattendragen i Esse ås avrinningsområde var huvudsakligen mörka och näringsrika och varierade från svagt eutrofa till mycket eutrofa. När det gäller ekologisk status klassificerades ån Kurejoki, Purmo å och sjön Purmojärvi som otillfredställande, medan ån Välijoki, Kronoby å, nedre och övre delen av Esse å samt sjöarna Lappajärvi, Alajärvi och Evijärvi klassificerades som måttliga. Åarna Kuninkaanjoki och Vimpelinjoki var av god ekologisk status. Esse ån är en reglerad vattenförekomst med många vattenkraftverk. Vattenkvaliteten är bättre än i Österbottens avrinningsområden i allmänhet på grund av sjölik karaktär. I alla observationer var vattnets kemiska status sämre än god.
År 2024 var det totala årliga näringsämnesflödet i Esse å 44 ton fosfor och 871 ton kväve, i Kronoby å 15 ton fosfor och 252 ton kväve, och i Purmo å 23 ton fosfor och 723 ton kväve. Jämfört med 2023 hade näringsbelastningen i Kronoby å och Purmo å minskat.
Diffusa föroreningar från jord- och skogsbruksområden står för merparten av den totala belastningen i de övervakade vattenförekomsterna. Cirka 54 % av den totala fosforbelastningen kommer från jordbruket och cirka 10 % från skogsbruket, medan jordbruket står för cirka 47 % av den totala kvävebelastningen och skogsbruket för 7 %. Naturlig ytavrinning från åkrar står för 4 % av fosforbelastningen och 5 % av kvävebelastningen. Andelen naturlig ytavrinning från skogar är 21 % för fosfor och 29 % för kväve.
De årliga utsläppen av näringsämnen från avloppsreningsverk och torvproduktion stod för cirka 1,2 % av den totala belastningen av de berörda vattenförekomsterna för fosfor och 2,2 % för kväve år 2024. Fosforbelastningen från reningsverken i Esse å mer än fördubblades och kvävebelastningen minskade jämfört med år 2023. I Purmo å minskade fosfor och kväve jämfört med föregående år. I Kronoby å minskade fosforbelastningen och kvävebelastningen förblev oförändrad. De kalkylerade förändringarna i näringshalter orsakade av avloppsreningsverk var huvudsakligen måttliga år 2024. Ökningen av näringshalter i små utloppsvatten är märkbar under perioder med lågt flöde, då det finns lite vatten i förhållande till den inkommande belastningen.
Den sammanlagda fosforbelastningen från torvproduktionsområdena minskade med ca 6 %, kvävebelastningen var oförändrad och mängden fasta partiklar minskade med ca 23 % jämfört med föregående år.
Mer information:
Heli Jutila, puh. 0400 924848, heli.jutila[@]pvy.fi
Johanna Laakso, puh. 044 744 4848, johanna.laakso[@]pvy.fi
