Kartering av flodpärlmusslor i Esse å
Inom ramen för projektet Esse ås fiskar och pärlor, som koordineras av Österbottens vatten och miljö rf, genomfördes kartering av flodpärlmusslor sommaren 2026 av dykare från Alleco Oy.
Flodpärlmusslan är en mycket hotad art. Flodpärlmusslorna kan bli mycket stora och leva i över 200 år. Musslorna filtrerar bort föroreningar från vattnet, rör om åns botten och kan bekämpa parasiter som till exempel är skadliga för fisk (Gopko m. fl. 2017; Hajisafarali m. fl. 2022; Taskinen 2026).
Esse å är en av två åar i Södra Österbotten och Österbotten som fungerar som livsmiljö för flodpärlmussla. Ännu i mitten av 1980-talet uppgick populationen i Esse å till ca. 50 000 individer. Sedan dess har antalet minskat drastiskt: idag uppskattas det att endast ca. 1 200 flodpärlmusslor lever i ån (Vainionpää m. fl. 2023). Många dammar i ån hindrar laxfiskar från att röra sig fritt i ån, vilket också har påverkat flodpärlmusslornas fortplantning. Glochidielarver växer under sitt första år på gälarna hos laxar eller öringar innan de faller ner till åns botten för att växa. Dessutom har situationen för flodpärlmusslorna förvärrats av belastning från avrinningsområdet. Flodpärlmusslorna i Esse å har stöttats genom att flodpärlmusslor skickats på parningsresa till Norge och nyfödda små musslor har transporterats till Esse å för att växa upp i ån (Jutila 2019).
Vid karteringen av flodpärlmusslor i Esse å sommaren 2026 hittades flera levande, stora individer. En förekomst var ganska omfattande, men alla flodpärlmusslor var gamla. Även tomma skal hittades. En del av musslorna var i dåligt skick och till exempel hade skalen hos vissa individer korroderat. Dessutom hade fast material ansamlats på musslorna och bottengruset. Vi kommer att informera mer ingående om resultaten från karteringen under hösten när vi har fått rapporten med de slutliga resultaten.
Det är fortfarande möjligt att bevara flodpärlmusslorna i Esse å, förutsatt att man säkerställer deras överlevnadsmöjligheter. För att skydda populationen av flodpärlmussla i Esse å krävs åtgärder i hela åns avrinningsområde, bl.a. för att minska belastningen av fasta ämnen. För att flodpärlmusslornas naturliga livscykel skall bestå är det dessutom absolut nödvändigt att man möjliggör att laxfiskar skall kunna passera dammarna i ån. I juni 2026 lämnade Österbottens vatten och miljö rf in en detaljerad petition till fiskerimyndigheten om att ändra fiskeriförpliktelserna för dammarna vid Torpet och Långfors. Syftet är att få fiskvägar till dammarna.
Flodpärlmusslor är helt skyddade och inte ens deras tomma skal får vidröras utan särskilt tillstånd.
Mer information: Heli Jutila, tel. 0400 924848, heli.jutila[@]pvy.fi
Referenser:
Gopko, M., Mironova, E., Pasternak, A., Mikheev, V. & Taskinen, J. 2017. Freshwater mussels (Anodonta anatina) reduce trans-mission of a common fish trematode (eye fluke, Diplostomum pseudospathaceum). – Parasitology. 2017;144(14): 1971-1979. https://doi.org/10.1017/S0031182017001421
Hajisafarali, M., Aaltonen, S., Pulkkinen, K. & Taskinen, J. 2022. Does the freshwater mussel Anodonta anatina remove the fish pathogen Flavobacterium columnare from water? – Hydrobiologia, 849(4), 1067-1081. https://doi.org/10.1007/s10750-021-04769-6.
Jutila, H. 2019: Raakku Pohjanmaalla. – Aquarius, Suomen vesiensuojeluyhdistysten liitto ry:n tiedotuslehti 2019-2020. s. 16.
Taskinen, J. 2026. Tuloksia raakku- ja simpukkatutkimuksista. Förslag på infokvällen om flodpärlmusslorna 23.03.2026. https://www.dropbox.com/scl/fi/i3eoxxtq7v0c1zwbjjcsb/Taskinen_-ht-v-njoki-raakkuilta-23.3.2026.pdf?rlkey=argxeevy3tmxtp6wb9s67pt9t&e=1&dl=0
Vainionpää, K., Mäkinen, L., Mäenpää, E. & Pakkala, J. 2023. Raakkuopas Etelä-Pohjanmaalle ja Pohjanmaalle. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/188441/Raakkuopas_Etela-Pohjanmaa_saavutettava.pdf?sequence=5&isAllowed=y
Projekt Esse ås fiskar och pärlor. https://pvy.fi/projekt/esse-as-fisk-och-parlor/
